Vi hade verkligen haft det bra alla dagarna vi var med varandra. Men sen kanske det blev för mycket. Efter att vi hade varit hos så var han arg för att han istället kunde ha jobbat. Jag förstår mig inte på honom ibland och det är jobbigt.

När vi sat i busshållsplatsen var stämningen knäpp tyst. Jag ville säga så mycke, jag mådde inte riktigt bra. För allt han hade sagt, jag vill inte ha det så.

Ibland känns det som att allt går åt helvetet med oss men samtidigt så känns det helt perfekt. Han har iallafall sagt förlåt med man glömmer inte allting med hjälp av ett ända ord.

Han är en bra pojkvän men jag hatar när han blir arg. Det är som att en djävul går in i honom. Men annars är han världens gulligast.